Jag och Lina måste verkligen ta bort vår annons från Blocket! Nu var ju Jan-Gunnar falsk men igår fick jag ett telefonsamtal.


Jag: Linnea
Privat nr: Hejsan! Johan heter jag, ursäkta om jag stör. (Sagt med gubbröst och småländsk dialekt)
Jag: Ingen fara.
Johan: Jag undrar om du skulle vara intresserad av att tjäna lite extra pengar så här på våren och fram mot sommaren?
Jag: Vad gäller det?
Johan: Då är min första fråga till dig; brukar du använda nylonstrumpor?
Jag: Eeh... nej.
Johan: Skulle du kunna tänka dig att använda nylonstrumpor nån gång ibland?

Här började jag förstå vad "jobberbjudandet" handlade om. Men eftersom jag älskar en bra historia kunde jag inte låta bli att driva samtalet vidare.

Jag: Jovisst. Vad går det ut på?
Johan: Det skulle kunna fungera såhär. Du får hem ett par nylonstrumpor på posten, använder dem och skickar tillbaka dem. Tillsammans skulle vi sedan kunna tjäna 3000 kronor för 10 sålda par, PLUS att du alltid har gratis strumpor!
Jag: Okej.
Johan: Är det nåt du skulle kunna tänka dig att vara intresserad av?
Jag: Nej.
Johan: Okej, förlåt för att jag störde. Hejdå!

Klick.


Såhär i efterhand ångrar jag att jag tackade nej. Vilket fantastiskt erbjudande, egentligen.